Som tröst i all misär så bestämde jag mig för att jag var värd något som jag velat ha ett tag. Hade velat haft en brun men det fanns inte så blå fick duga. Det blev modellen i teddy fleece nu när det går mot vintern. Passar denna mig så har jag en viss föraning om att jag kommer flytta in i denna skapelse...

http://www.onepiece.no/store.php?cPath=136_139&sort=2a&language=SV

/J

Jaha då var det bestämt, imorgon skall vi ta bort våran Jack Russel terrier Chanel. Vi har övervägt detta beslut under ett års tid men nu håller det inte längre. Det började på midsommarafton för två år sedan, hon blev då mot alla odds fångad av en örn som måste ha misstagit henne för en kanin eller nåt. Hon fick några små skavanker och ett tilltufsat självförtroende. Detta i sin tur har sedan lett till att hon inte vill gå ut när det är ljust, hon vill inte vara på öppna fält mm mm

Sedan tidigare har hon varit åskrädd men nu är det katastrofalt om det börjar åska, hon klättrar på väggarna och bara skakar. Hon jagar allt på fyra ben, fyra hjul, två hjul, snöskyfflar ja allt som rör sig samt vägrar hon göra ifrån sig ute om det regnar...

Just nu känner jag mig så jävla falsk där hon ligger på min mage och jag vet att imorgon skall jag avsluta hennes liv, fattar inte att det kan göra så jävla ont... Känns som om jag bara hittar på en massa ursäkter för att det inte ska kännas så illa i mitt samvete men inget hjälper just nu.

Barnen är knäckta men försöker visa sig starka men det gör så jävla ont att se dem gråta och be hunden om förlåtelse för att de inte tagit hand om henne så mycket som de borde, fan det gör så ont...

Oliver kom med två lappar nyss, på den första står det ; MaMMA JAg VIL iNTe aTT VI Dödar Chanel... och på den andra; Chanel äR SÖT oCh SNel, haR VAkra Ögon ocH LeNA ÖRon och MJuk peLs. Ja jag vet kära son jag vet, hon är snäll, vacker och speciell men det går inte längre.

Ronja gråter på övervåningen, jag vet inte vad jag ska göra, är inte till någon större tröst just nu...

/J