På onsdagen den 11 april märktes det att det inte verkade vara långt kvar till valparna skulle komma, Eska var orolig, gick och bäddade men var ändå sansad, följde gärna med ut och åt som vanligt. Natten till torsdagen började hon vanka, hon väckte mig flera gånger för att gå ut och kissa och varje gång försökte hon gräva sig ner under garaget.

På morgon började hon hässja och sökte jättemycket kontakt med mig, hela fm låg hon i soffan med huvudet på min axel. Efter lunch blev hon mer och mer orolig och försökte gå och lägga sig i garderoben och i våran säng. Jag bäddade i lite extra i sängen så hon fick stanna där i några timmar innan vi flyttade ner henne i valplådan.

Nu hade det verkligen satt igång, hon har krystvärkar och är på väg in i sig själv. 15:22 var det dags. Först ut vả en liten tik, svart med en vit prick på hakan och vitt på bröstet. Hennes tassar är ljust bruna. Sporrar bak och hon vägde 357 gram.

15:40 var det dags för nummer 2, en hane som var stor. Han var oxå mörk med vitt på bröstet och ljusa tassar. Han hade inga sporrar. Vikt 418 gram! en liten tjockis....

16:16 var det dags igen, ännu en hane ser dagens ljus. Han är helt mörk med creme på framtasar och i ljumskarna bak. Han har sporrar bak och väger 358 gram.

Nu stannade allting av, Eska tvättar och tar hand om de små, jag bäddar rent och försöker få henne att dricka och äta lite men hon är inte intresserad, hon vill heller inte gå ut.

Det tog ända fram till 18:34 innan det var dags igen. En liten hane föddes nu, han andades inte och Eska var inte speciellt intreserad till en början av honom. Jag hjälpte henne med hinnorna och tog navelsträngen på denna lilla man. Efter lite gnuggande och efter jag sugit ur slemmet i halsen på honom kvicknade han till och Eska tog hand om honom. Han är svart med mkt vitt på bröstet och lite vitt på framtassarna. Han har sporrar bak och väger 331 gram.

Nummer 5 kom 18:42, en liten tik som oxå var lite slö men inte alls som den förra. Hon är mörk med ljusbrunt kors på bröstet. Hon har inga sporrar. Denna lilla dam såg super feminim ut reda när hon kom ut.

Nu tog det en liten stund igen men 19:27 kom en brun hane! Jätteroligt att det kom i allafall en brun denna gång också. Denna kille var mycket piggare än de två sista. Eska rev av navelsträngen lite oförsiktigt så det fortsatte att blöda rätt mycket. Lena Bark min kompis kom precis så vi hjälptes åt att knyta om navelsträngen med sytråd så det lugnade ner sig rätt snart. Han vägde 357 gram.

Nu stillade sig allt, Eska var sugen på min Mc Donalds hamburgare så den fick hon äta upp, hon klev även upp och åt lite mat samt drack en hel del vatten. Hon såg verkligen ut som om hon var klar, lite orolig kände jag mig pga att det såg ut att vara fler på röntgen men man måste lita på att tiken själv vet vad som är bäst. Efter några timmars till vakande var det bara att inse att tekniken kan spela en spratt ibland, det vart sex härliga valpar och alla mår bra inklusive tiken.

Bilder på de små kommer nästa inlägg....

/J

Allt har varit odramatiskt gällande dräktigheten på Eska, det tog bra länge innan hon visade nå tecken alls på att vara därktig överhuvudtaget så man hann ju nästan bli lite nojig men på min 35 års dag den 27 mars åkte jag och en utav mina bästa vänner till Portugal i några dagar för att rida tjusiga Lusitano hästar. Under dess fyra dagar hände det grejer med magen, hon var jättestor när jag kom hem.   

Den 10 april var hon dräktig i det 58 dygnet, den dagen hade vi tid för röntgen av magen. Jag har valt att göra så för att få ett hum om hur många valpar det är. Detta pga av att jag har haft en tik som en valp fastnade på tvären och det dog två valpar och det var så ledsamt samt så vart det så mycket jobbigare för tiken.

Röntegn visade det sig att det var minst sex valpar men det kunde även finnas en nummer sju och åtta, vi kunde ta fler bilder men jag nöjde mig med en så får naturen ha sin gång. egentligen hoppas jag att det inte är fler än sex, åtta valpar är en stor kull för en lapphund.

  Det här är bilden som togs, det är lättast att räkna huvuden och ryggrader och det ser ut som om det är mist sju stycken valpar men vi får se hur det blỉ i slutändan.

Bara att fortsätta vänta.....

/J

Vi bestämde oss för att ta en kull till valpar på våran tik Fairdogs Eska och hane Bengtshedens Arko mest på grund av att vi fått förfrågningar om det kommer fler valpar efter dem. Vi väntade oss att Eska skulle löpa i början av november men inget hände..., inte i december heller vi började nu undra om vi kunde ha missat löpet men det lät ju inte troligt vi har ju faktíkt hanhund här hemma...

I slutet av januari hände det äntligen, inte ofta jag önskar att tikarna skall börja löpa men nu var det verkligen på tiden. Nästa problem var att Arko inte visade nå intresse denna gång och inte Eska heller för den delen, tiden gick, dygn tio passerade (brukar vara häromkring parning brukar ske), elva, tolv, tretton.... Denna dag var en söndag som bestod av total kaos och stress. En liten föle hämtades i Grums, Piffi min älskade shettis flyttade till Sandviken och en nära vän har det mycket jobbigt. Så när jag äntligen är klar för dagenn och skall kvällskissa hundarna 00:30 då passar de minsan på och med råge oxå. Fick stå ute och vänta minuter på att "hängningen" skulle släppa, men nu är det bara att hålla tummarna. Dagen är söndagen den 12 februari!  Nu är det bara att vänta i 63 dygn och hoppas på det bästa, beräknad valpning är omkring den 15 april!!!

/J