Jag kan inte sluta förundras varför det verkar som om hjälm när man rider har börjat vara fånigt eller jobbigt att ha på huvudet. Alla får ju självklart välja själva hur man vill skydda sig men när jag ser mig omkring i hästvärlden så ökar icke användningen av hjälm- varför?

Vi har i och för sig ingen lag i Sverige som kräver hjälm men som svensk ridsportförbundet skriver:
- Svenska Ridsportförbundet har beslutat att hjälm, ska bäras vid uppsutten ridning och körning inom förbundets verksamhet. En bra ridhjälm ska passa precis och uppfylla kraven, det vill säga vara godkänd med CE-märkning och beteckningen EN 1384.

En hjälm som varit med om ett kraftigt tillbud anses vara förbrukad. Att hjälmen går sönder visar att den tog upp kraften som annars skulle ha drabbat ditt huvud. Därför ska du heller aldrig köpa en begagnad hjälm. Även om hjälmen ser hel ut på utsidan, kan det har uppstått skador som inte syns.

När du köper hjälm till dig själv eller dina barn, var noga med passformen. Hjälmen ska sitta bra, vara lagom stor och kännas bekväm. Vid användande av hjälm ska hakbandet vara knäppt, det gäller både vid avsutten och uppsutten verksamhet.

Att ha ridhjälm vid ridning är en självklarhet, men hur många tänker på att alltid ha hjälm på sig vid longering, körning, tömkörning eller löshoppning? Även här finns en risk att hästen gör en oförutsedd rörelse och du kan ha otur och bli sparkad. Använd hjälm.

Visst sker inte all ridning inom förbundet men ändå, jag förstår inte. Använder vi bilbälte enbart för att det är böter om vi inte gör det eller har det en skyddande effekt oxå?

Jag tycker även att vi vuxna ryttare har ett ansvar gentemot våra kommande generationer, ett ansvar att visa att det inte är fånigt eller löjligt att bära hjälm vid ridning, körning och annan hantering av häst. Själv känner jag mig naken utan hjälm men visst har jag oxå drömt om att galoppera barbacka utan hjälm, sadel och träns på en grönskande äng och visst jag har gjort det men det är inget återkommande inslag i min vardagliga hästhantering.

Utan att hänga ut olika grenar inom hästvärlden men man kan se tex inom western och akademisk ridning att hjälm förkommer mindre (egen observation, ingen vetenskaplig grund), är de bättre ryttare, hästarna bättre fostrade?

Även om man har en "totalt säker häst" kan man aldrig kontrollera omgivningen. Att det är vanligare att inte använda hjälm vid uppvisningar och vissa tävlingar är känt men det är också bakvänt tycker jag. Det är mkt synd med uttryck som -hjälm minskar showkänslan, - hjälm är inte snyggt! På ett tävlingsområde med mkt uppståndelse, ljud, okända hästar som träffar varandra mm mm är en mer potentiell skadeplats än hemma i din egna paddock som du och din häst känner väl.

Arbetet går i alla fall framåt på vissa ställen, en ny hjälmregel är på väg. Den lyder så här:
Det kan bli hjälmtvång även för svenska dressyrryttare från och med 2013. I Kanada är detta redan verklighet.

? Det kommer att bli en skärpning även av våra regler inom dressyren från första januari 2013, säger Wiveka Lund, sportchef på Svenska ridsportförbundet till Sydsvenska dagbladet.
- Vi följer Internationella ridsportförbundets regelverk och de inför hjälmtvång för alla från årsskiftet.

Det planeras för ett undantag från nya regeln. Den gäller ryttare äldre än 18 år som rider en häst som är äldre än sju år i svår dressyr. Dessa kan alltså fortsätta att bära hatt. I praktiken innebär detta att det även i fortsättningen blir ovanligt med hjälm på ryttare i svår dressyr.

Det är framförallt den amerikanska dressyrryttaren Courtney King?Dyes olycka för tre år sedan som har fått fart på hjälmdebatten. Hon trillade av en häst när hon red utan hjälm och fick både en skallfraktur och en allvarlig hjärnskada. Hon låg fyra veckor i koma och när hon vaknade kunde hon inte tala och var delvis förlamad. Olyckan har startat rörelsen Riders4helmet i USA och Kanada har inför en ny hjälmregel för dressyrryttare. 

Tyvärr vågar inte ridsportförbundet stå på sig fullt ut och inför ett undantag men det är ett steg i rätt riktning.

Så till er alla ryttare, tänk på att vara goda förebilder för varandra, använd hjälm vid all ridning, körning och aktiv hästhantering!

/J

Ja nu i helgen som var har det varit dags för de flesta valparna att pröva sina vingar och flytta till sina nya familjer. Det har gjort lite ont i hjärteroten men man ser att det är dags för dem att släppa taget från sin mamma och få egen tid. Det är rätt lustigt, tre dagar före leveransdatum började Eska, deras mamma att säga ifrån, nu var det slut diat och de skulle klara sig själva, hon ville inte ens vara i hundgården med dem samtidigt som hon har varit ganska orolig när de försvann en och en men det har börjat lugna ner sig.

Det började med att jag levererade Njord till Sundsvall, han och jag åkte tåg dit och han var superduktig. Sov mest hela tiden endera på sätet bredvid mig eller på golvet. Han träffade en boxer tik på tåget som han kröp upp mellan framtassarna på för att lägga sig till rätta och somna om igen. Väl framme i Sundsvall mötte Elina och hennes mamma upp mig och de fick hålla Njord för första gången - äntligen! Det var kul att träffa dem igen (jag köpte en häst av henne förra året, min nordsvensk, Snärtan). Vi pratade lite och skrev klart alla papper och jag vart informerad om att hans nya namn skulle bli Hubbe, döpt efter en björn i Bumbibjörnarna  , han hade tydligen döpts av äldsta sonen. Hubbe kommer att få fyra barn att tampas med i familjen, den äldsta är fem tror jag och sedan är det nog 3 finska lapphundar också sedan tidigare. Rapporter ifrån familjen säger att allt går super och han har anpassat sig väldigt väl.

Efter vi var klara fortsatte de sin resa upp till Norsjö och jag återvände hem till Falun - Svärdsjö - Bengtsheden och Holvret igen.

Nästa som stod på tur var Grimner som vi inte först hade någon köpare på men en familj från Karlstad hörde av sig och deras döttrar på 16 år skulle få en varsin hund nu när de gick ut nian. Den ena flickan hade redan valt sin valp en Aussie vid namn Imon men Filippa hade fastnat för den Finska Lapphundenn och sett våran annons. De kom upp till oss för att titta på Grimner men jag tror att de alla föll pladask för honom och det var inte så mycket att prata om. Det känns skönt att Filippa verkar jätte gullig och hon har sina föräldrars fulla stöd bakom sig, extra roligt är att Grimner och Imon kommer ha varandra att busa med. Det skall även finnas två Chivvor i familjen.

Enligt rapport från dem går allting jättebra förutom när de åker bil då gnäller han en hel del men det löser sig nog med tiden, han har också fått ett annat namn, han heter nu ALO , namnet kommer från Indianerna och betyder fritt översatt, gudomlig/spirituell guide.

Nästa på tur att åka var Eros, Jonas och Jenny kom och hämtade honom på lunchen på fredagen. De har varit här så mycket och hälsat på att Eros var helt bekväm med att följa med dem hem till Bjursås. Han kommer behålla sitt namn för de har själva varit med och bestämt det. Samma sak här enligt rapporter så går det jättebra, säger oftast till när han är nödig men han äter lite dåligt men det är inget ovanligt. De har stannat av lite i tillväxten nu samt så brukar miljöombytet påverka dem lite. de kommer igen och han har lite att ta av om man säger så  .

På kvällen kom dem familj som jag tror har längtat mest efter sin lilla juvel. Sarakkas familj har varit "inneboende" hos oss den sista tiden, lite överdrivet men de har varit här mycket och fått en toppen kontakt med sin lilla ängel fast hon är egentligen en liten piraya... De har väntat på henne i nästan ett år och nu var det äntligen dags, det känns super med denna familj också och vi kommer få ta del i hennes utveckling det är jag säker på.

Hon har funnit sig bra tillrätta hemma i Falun och kommer som sagt att bli mycket älskad denna lilla dam.

Sedan var det lungt en dag på det viset att ingen valpköpare kom på lördagen men Eska var mycket orolig och gnällig, hon letade efter de andra valparna som hade flyttat och var oerhört skällig på allt som rörde sig på gården. De två valpar som var kvar Jerry (Atlas) och Nanna som nu fått namnet Selma tydde sig bra till varandra. Selma tog mycket mer plats nu när hennes lite tuffare syskon gett sig av.

På söndagen kom familjen Sten från Enköping för att hämta Jerry, han skall få bo på en gård med hästar och ha det bra. få följa med i husbilen och åka på trav. Denna familj känns också klockren. De stannade ett tag men återvände rätt snabbt för de hade ju en bit att åka men rapporterna säger samma sak även för Jerry. Var lite gnällig i bilen och har ätit lite si så där men han har hittat sin favoritplats i vedspisen.

Så nu är det bara Selma kvar, hon skall flytta den 19 på måndag när barnen har slutat skolan. Hon var inte nöjd första natten utan alla syskon, det hjälpte inte med mamma, pappa och faster samt lekledaren James, hon gnällde i stort sett hela natten men nu efter ett par dagar har det lugnat ner sig och natten som var sov hon hela natten så det var verkligen superskönt och tyst i huset för första gången på mycket länge.

Uppdaterar med bilder på de nya familjerna snart....

/J

Det händer en hel del nu med barnen och som mamma måste jag erkänna att sommarlovet är mycket välkommet men samtidigt gruvar jag mig redan lite inför hösten då Oliver börjar högstadiet. det har varit någorlunda tryggt och skyddad verkstad fram till nu men när sjuan börjar kommer ett mycket större egen ansvar krävas av honom och jag vet inte om han är redo för att klara det själv nu när han inte har rätt till assistent nå mer. Det kanse bara är jag som nojar men men... På fredag skall vi tillsammans med Olivers hela klass till högstadiet och titta och gå runt sedan skall vi ha ett enskilt möte med den på tisdag nästa vecka för att gå igenom en handlingsplan inför kommande läsår.

Allt går liksom i rasande fart samtidigt som det står still, kan egentligen inte säga att det är några nya problem här hemma men det är bara så att de är rätt krävande, känns som om att jag kvävs ibland sedan när man tänkt den tanken så blir jag så ångerfull för jag skulle kunna gå genom eld, och vatten och bryta en och annan nacke för mina juveler.

Idag hände en rätt lustig sak, när barnen hade varit i skolan i en timme och fyrtio minuter ringde de och frågade om de hade tagit sin medicin?, vet inte sa jag men fråga dem, är det nå problem? Nja inte problem men lite väl högt till tak. De hade inte tagit medicinen så jag åkte ner med den samtidigt som jag tänkte välkommen till min värld som ni bara klarade en timme och fyrtio minuter i!!!

Något annat som vi alltid har kämpat med här hemma är maten speciellt frukost, nu rullar det på rätt bra  för Oliver, tror minsan att han har börjat få lite mer matlust men den andra morrhoppan gör en gråhårig med sina matvanor. Man vet inte från en dag till en annan vad hon skall äta och inte hon heller tror jag. Jag tror i och för sig inte att hon gör det för att bara elak men det tär för passar det inte äter hon inte alls. Just nu är det hackad, gurka, lök, riven ost och gräddfil som gäller på morgonen. Ja hon får göra det själv!!!

/J

  Det har varit baddag här på Holvret.... Ovar att det skall komma mer information och bilder så snabbt som möjligt. Just nu räcker dagarna inte till.

Äntligen har det slagit om i väder så att valparna kan vara ute och det vill de med råge, varje kväll vi tar in dem ylar och skäller de en stund och är mycket missnöjda!

/J

Söndagen den 13 maj var Snärtan alldeles svullen i ett framben men det verkade inte så farligt. Det blev sedan värre och värre under måndagen och tisdagen medan jag var i Ungern och Anne-Li tog hand om gården. Hästen fick stå de dagarna sedan dess har jag skrittat och nu även börjat att trava och galoppera lite. Tycker att hon inte är riktigt fräsch än i galoppen men det kan ju även vara så att hon är stel. Energin är det då inget fel på på grund av att hon står fortfarande på full kraftgiva (tappar hull annars) :)

Missade två Ricardo träningar på grund av denna hälta så det var lite tråkigt men det är huvudsaken att hon blir bättre och bättre och det är ju som sagt på väg åt rätt håll just nu.

Har börjat fundera lite på olika trick som jag skulle vilja lära mig tillsammans med Snärtan, det är bara så svårt att jobba med det ensam tycker jag när man inte har någon större erfarenhet av just den sortens träning...

Får fundera lite sjupare på det. Nu har vi i allafall haft sommarvärme i två dagar och jag njuter i fulla drag och det gör hästarna också än om det blev varmt mycket hastigt för dem. De har fått bete lite gräs om dagarna och det är verkligen det bästa som finns. Idag när jag skulle rida hem dem från betet (från Anne-Li´s baksida) så tänkte jag på alla som är rädd för sina hästar och vad tråkigt det måsta vara, jag red snärtan barbacka med bettlöst repträns och hade Fredda på släp i Grimma, Vi skrittade och travade och det gick ju super. Mötte ett annat ekipage som sa att det verkar lite farligt! varför frågade jag? du har ju varken träns eller sadel sa de, nä svarade jag men jag har kontroll... undrar om jag har gjort mig osams med någon mer nu pågrund av min ärlighet...

Nä dags att försöka sova lite...

/J

Idag fyller busarna fyra veckor, tiden bara springer iväg och det gör valparna oxå kan man minst säga just nu. Rackarns vad de leker och grejar. De har blivit otroligt mycket stadigare på benen bara på ett par dagar, köksgolvet är inte alls lika läskigt och halt att springa omkring på. De har börjat kampa lite med varandra och drar dragkamp med små trasor.

Vi andra av mänsklig art för akta våra fötter av några olika anledningar. För det första så gäller det att hålla koll på sina hälsenor och tår för valparnas små gaddar har blivit mycket vassa vid det här laget, för det andra så får man akta sig så man inte sätter fötterna i endera ljusgula eller bruna "pölar" på golvet för då blir strumporna ganska äckliga kan man väl påstå,, sist men inte minst  viktigt är att man måste passa sig så man inte kliver eller snubblar på gobitarna för de är på fötterna direkt de får chansen och man är rädda att man skall platta till någon av dem.

Idag vart det en kvällsvägning för att få en vikt vid 4 veckors ålder, det är ju bara två dagar sedan vi vägde dem men ändå. Så så här såg det ut idag:

* Sarakka           1840 gram, NÄST MINST

* Eros                1971 gram, NÄST STÖRST

* Grimner           1856 gram, FJÄRDE STÖRST

* Atlas (Jerry)     1990 gram, STÖRST

* Nanna             1830 gram, MINST

* Njord              1870 gram, TREDJE STÖRST

Som ni ser så har GRIMNER nu kommit ikapp och vuxit om sina systerar. Just nu är det bägge tikarna som är mist i kullen men precis som tidigare är det ingen som på nå vis är efter de andra.

Idag har papperna för registrering av valparna hos Svenska kennelklubben skrivits i och skickats iväg så nu hoppas vi att stamtavlorna kommer inom ett par veckor. Har även bokat tid med veterinär tills det är dags att komma och vaccinera, besiktiga och chippa valparna innan de skall flytta till sina nya hem.

En annan rolig sak som hände idag var att vi blev kontaktade av en frilansfotograf som sökte hundvalpar till ett projekt hon höll på med. De skall göra en serie hundvalpar som sedan skall bli vykort i slutändan. Våra valpar visade sin gulligaste sida så nästa fredag bär det av till fotostudion för en session. Håll tummarna för oss för det kan inte vara lätt att fota sex stycken fem veckor valpar!

Annars har dagen bara flutit på för de små, vi hann med en klokippning på kvällen oxå. Klorna växer som ogräs så nu måste jag klippa dem minst var tredje dag.

Nä nu är det verkligen hög tid att gå och lägga sig med tanke på att klockan är 01:30...

/J

På söndagen var det dags att få riktig mat för första gången, tycker att valparna inte har verkat riktigt nöjda efter att de diat av Eska och hon ha rinte riktigt ro att ligga kvar så de får äta klart. Visst ger hon dem mat flera gånger per dag det är det inte frågan om men just nu är det lite störst går först som gäller vid "matbordet" och de är inte speciellt snälla mot sin mor när de är hungriga. De har oxå fått sin första vattenskål och jösses vad roligt det var att klampa omkring i den och blöta ner allting som kommer i deras väg.

Det är verkligen full fart nu och lekarna blir vildare och stadigare för varje dag som går. De brottas och drar i leksakerna, tuggar på varandra och allt som kommer i deras väg och nu har tänderna kommit så det har börjat göra ont att stå i vägen för dem.                      

Det kom även in en konstig varelse och kikade lite igår måndag, men inte brydde valparna sig speciellt om Katten Panik som gjorde en runda i köket och inte han heller kan jag påstå.          

/J

Det har gått ett tag sedan det skedde någon uppdaterin om valparna, slarvig av mig men ibland räcker bara inte tiden till. I helgen som varit, ja det började redan på tisdagen den 1/5 egentligen så har de potentiella valpköparna varit här i omgångar och alla valparna utom en har fått slutgiltiga hem. Det har skett lite namnbyten på några av valparna och ett par utav dem har bytt familj. Det är så att man kan börja ana olika personlighetsdrag hos dem och det avgjorde att Atlas och Eros bytte familj med varandra. Den valp som kallades Atlas (valp nr 2) från början verkar lite mer kavat och framåt än Eros (valp nr 4) så de fick helt enkelt byta med varandra så Atlas är nu Eros och vice versa. Detta på grund av att den nuvarande Eros skall vara med sin husse ute i lastbilen och även ha en extra matte när han jobbar borta. Atlas skall bli gårdshund och semestra lite i husbilen med husse och matte, han kommer att kallas Jerry i sitt nya hem.

Oj vad rörigt det blev skall försöka få lite rätsida på allting. Första familjen kom på tisdagen och det var familjen Englen här och vid eftertanke har jag nog redan skrivit om det men ja ja, de har väntat på sin tös länge och efter lite funderande hit och dit har det slutgiltiga namnet bestämts att bli SARAKKA, hon är en av tre döttrar till en Finsk Gudinna MADDERAK som tillbads av de samiska folket. Hon stod för välfärd och lycka vid förlossning och hennes döttrar hjälpte till att välja namnen till barnen, (rätta mig om jag har fel). När de var här på tisdagen var valparna fortfarande väldigt inaktiva så att säga, de tultade runt lite i sin låda och gjorde försök till att busa lite med varandra. Familjen kom tillbaka igen på lördag fm och hälsade på igen och nu har det häntgrejer må jag säga på dessa dagar, de knallar runt på golvet och blir mer och mer aktiva för varje dag som går. Tänderna har börjat att kika fram och man märker att det börjar snart vara dags för dem att börja äta valpfoder för de vill tutta ofta på Eska och verkar inte helt nöjda när hon går därifrån      SARAKKA 26 dagar gammal.

Hon väger nu 1630 gram och är nummer 4 i storlek i kullen. Före sig har hon Atlas (Jerry), Eros och Njord. Sedan kommer hon och efter sig har hon Nanna och lilla Balder (Grimner). På nästan fyra veckor har hon gått från 357 gram till sina 1630. Det är i snitt en ökning med 49 gram om dagen.

  På torsdagen var Familjen Tönne hit (pappa Jonas och de tre barnen) för att titta på sin tös, Hon heter NANNA och det är vi som döpt henne, betydelsen av hennes namn har jag berättat om tidigare i bloggen. Denna familj är lite mer försiktig och ställer många konkreta och bra frågor. Stor tjejen bland barnen är så duktig och har så många bra frågor, denna valp kommer mycket lek och bus i sina dagar. Nanna väger nästan som sin storasyster på sin 26 dagars dag, 1628 gram. Hon hade födelsevikt på 331 gram, så det ger en ökning på nästan 50 gram om dagen för henne.

NANNA 26 DAGAR 

På fredagen var det dags för Jonas att komma och titta på sin valp   , han hade med sig en vän som kommer bli lite av en extra matte för Eros när Jonas jobbar och inte kan ha honom med sig i lastbilen. Det var här bytet som jag skrev om först i detta inlägg skedde. Den tilltänkta valpen (nr 4) kändes inte riktigt rätt så jag erbjöd Jonas valp nr 2 istället och det varkade som om de klickade de oxå, alla valparna är ju bara så söta så man skulle ju kunna ta allihopa var Jonas reaktion så detta blir nog toppen.

EROS väger 1726 gram på sin 26 dagars dag och han är näst störst efter Atlas. Han vägde 418 gram som nyfödd och har därmed ökat ca 50 gram i vikt per dag.

Under fredagen har valparna varit ut på golvet för första gången i köket och golvet är halt! De utvecklas i rasande fart nu och de växer så att det knakar. Det är dags att klippa klorna igen och man känner att tänderna är på väg igenom på dem alla. De har börjat att undersöka saker som finns i rummet men har fortfarande lite svårt att fokusera blicken helt och hållet. Under torsdagen och fredagen har jag chattat med en tjej vid namn Elina som bor i Norsjö utanför skellefteå. Jag köpte min häst Snärtan av henne i juni förra året och hon har ett par Finska lapphundar sedan tidigare men ha "saknat" en brun i sin flock. Jag har då sagt att Njord våran bruna hane skulle väl passa dem och de ville se bilder på honom och vart överförtjusta. Efter lite funderande och överläggande har det nu bestämts att Njord skall få bli nord bo. Det känns toppen och på nåt sätt som om det var meningen. Han kommer att få byta namn för det är lite svårt att uttala för barnen i familjen men inget är bestämt än. det som är extra roligt är att om allt ser bra ut så är det tänkt att han skall användas i avel. Så Njord flyttar till familjen Boman omkring den 15 juni.  

NJORD 26 dagar gammal, han väger nu 1633 gram och är tredje störst i kullen. Som nyfödd vägde han 357 gram och det ger en ökning på 49 gram om dagen.

Under lördagen hade vi även besök av bekanta som är väldigt sugen på att köpa Balder (Grimner, som han då skulle få heta). De måste bara tänka igenom beslutet llite mer för att se om det verkligen passar dem i nuläget att ha hund. Jag skulle bli överlycklig om han fick flytta dit för jag har denna lilla krabat liiiite närmare hjärtat än de andra, vet inte varför, kan vara så lätt att det blivit så bara för han är minst.   Ja Grimner är kullens minsting fortfarande som han har varit ända sedan dag två. Jag har haft koll på honom och det verkar som om han äter som de andra och han utvecklas lika bra som de andra så han är helt enkelt bara lite mindre än de andra. Han väger 26 dagar gammal 1599 gram och han hade en födelsevikt på 358 gram så han har ökat ca 48 gram per dag han oxå och håller sin kurva så egentligen är det inget att fundera över.

GRIMNER 26 dagar.

  Sist men inte minst har vi nuvarande Atlas eller Jerry som han kommer få heta. Ett par från Enköping var och tittade på honom på söndagen. det kändes jättebra. de bodde på en gård, hade hästar och hade lång erfarenhet av hundar. Senast hade de haft schäfer men sökte nu en mjukare familjehund. De föll för våran Atlas så han är altså tingad till dem nu. Tänk att vi har haft en sådan tur med de som tittat på valparna, det har känts så himlans bra och jag känner att det kommer gå bra för dessa små vovvar. Jerry väger idag 1743 och är störst i kullen, han vägde 357 gram som nyfödd och har då en viktuppgång på 53 gram per dygn, kullens tjockis! Men man ser att de alla är väldigt jämna ändå, de har ju alla gått upp mellan 47-53 gram per dygn. 

   JERRY 26 dagar gammal.

Det var en liten uppdatering

/J