Äntligen!!! Det har varit så att jag blev av med vårdbidraget från försäkringskassan för ett antal månader sedan för att det fick lov att omprövas för jag är ju ändå hemma så då kan jag väl ta hand om barnen. Jag hoppas verkligen att den som meddelade detta är lite efter så att de verkligen inte menade det de sa men hur som helst vart jag av med pengarna!

För er som inte vet hör tull saken att jag slutade mitt jobb som sjuksköterska för att det inte gick att ha ett "vanligt" jobb när jag alltid måste vara tillgänglig för barnen fast de är i skolan, är en assisten sjuk eller något annat inträffar som att de rymmer, går bärsärk eller ja vad som helst måste jag kunna rycka ut och hjälpa till. I och med detta kunde jag inte ha ett jobb där jag inte kunde släppa allt som låg för mina händer för att fara iväg och leta reda på någon förrymd unge...

Så summan av kardemumman blev att ja sa upp mig, vi flyttade och jag startade ett eget företag hemma på gården för att alltid vara tillgänglig för mina barn men inte fan går jag bara hemma heller, jag jobbar 7 dagar i veckan 365 dagar om året, förjar senast 8 varje dag och kommer inte in igen på kvällen förrän 21:00-22:00 men visst jag bara går hemma!

Nu är det så att vi överklagat, gått igenom en ny utredning, blivit granskade, utredda och synade igen för vilken gång i ordningen det vet jag inte men nu idag när jag hämtade posten så kom det ett litet ljus i den annars ganska mörka tillvaron. Vi har fått beslut att vi får 3/4 vårdbidrag fram till juni 2011. Skönt 3 år av lugn gällande det i alla fall. TACK!!

/J

Pratade med läkaren på Bup igår, han tyckte att vi skulle höja Olivers Strattera en gång till för att komma upp i en relevant dygns dos. Så nu skall han äta Conersta 36 mg på morgonen och Strattera 25 mg på eftermiddagen.

Hoppas att detta kommer bli bra, för nu känner jag att jag inte vill höja nå mer på ett tag och det tänker jag ta upp när vi skall dit på stormöte den 29 september.

Annars så tyckte Olivers kontakt familj att han hade blivit mycket öättare att ha och göra med sedan han började med Stratteran och det är ju positivt. det är ju svårt att se förändringen när man är uppe i det varje dag men ändå tycker jag att vi har fått en förståndigare och lugnare prins här hemma. Han är verkligen mammas lillprins, jag skulle lätt kunna döda för att skydda detta barn.

Jag vet inte hur jag skall förklara det men ibland så verkar det som om han känner vad jag känner och han kan med sin ringa ålder se igenom mig och han vet direkt om jag inte mår bra och då är han så fantastiskt mån om mig, ibland är hans handlingar och uttryck alldeles för storartade för han ålder och förstånd men det enda jag kan säga är att jag älskar detta barn!!!

/J

Var idag ikontakt med barnens läkare på Bup, egentligen var det faktiskt ha som ringde upp mig och ville höra hur det hela stod till. Vi pratade länge och väl, tyvärr känner jag inte lika stor tillit och stöd hos denna läkare som för den förra och han i sin tur var inta alls så bra som den vi hade i Sandviken så det känns lite tungt att disskutera medicinering som ändå är en stor del i våran vardag.

Det hela slutade med att Ronja skulle stå kvar på sin dos 45 mg av Concerta tills vidare och Oliver skulle ha 36 mg Concerta även i fortsättning men han skulle höja Stratteran ytterligare till 25 mg så vi får väl se hur det blir.

Den 29 september skall vi träffas och prata igenom allt, jag påmide även honom att han skall skriva ett intyg på medicinerna som vi kan ha med oss när vi skall ut och resa igen.

/J

JA nu kommer väl alla som är emot medicinering av sina barn få vatten på kvarnen igen... Som jag tidigare har sagt så har bägge mina barn höjt sina medicineringar. Oliver verkar fungera väldigt bra på det han står på nu (Concerta 36 mg och Strattera 18 mg), både hans assisten och hans kontaktfamilj har sagt att han är mycker lugnare, går bättre att resonera med honom och allt fungerar väldigt väl just nu, hoppas verkligen att det håller i sig. Dessto värre är det med hönan, hon är bättre i sin tankspridhet och hon är inte lika splittrad efter att hon höjde sin concerta dos til 45 mg men det har dykt upp andra saker som kan vara biverkningar av doshöjningen. Ett par gånger har hon vaknat och skrikit att det är ormar i sängen eller andra läskiga saker, en annan gång gick hon i sömnen och var alldeles tokig men det värsta är att det är ännu svårare att få henne att somna på kvällarna, tex. nu när ja´g skriver detta så är hon fortfarande vaken och grejar om där uppe, alla blir frustrerad och trött. Samtidigt blir det ett rent helvete att få upp henne imorgon bitti. Det som är ännu jobbigare är att hon pratar om ett "bubbelspöke" som finns hos hennes men som egentligen inte är farlig bara irreterande och i vägen. VART SKALL DETT led I FRAMTIDEN?

Känner mig faktiskt skitnervös och pressad, vet inte riktigt hur jag skall hantera allting nu, tyvärr så känner jag att jag inte har något stöd från den nya läkaren som vi fått, eller det kanske är fel uttryck men det känns i allafall inte hundra om man skall uttrycka sig lite mildare.

VI har pratat mycket om att söka hjälp hela familjen men jag vet faktiskt inte riktigt vart vi skall börja, allt känns väldigt överväldigande nu, jag har ingen riktig kontroll och det är väl därför jag är så frustreras och trött kan jag tro.

Skall kolla nätet lite angående biverkningar på mediciner , fast egentligen är det ganska lönlöst för det är alltid en massa jävla biverkningar.

Någon som har något förslag vad/vart man  kan vända sig/göra för att få rätsida på sin vardag med en massa bokstäver...

/J

Ja så sa dottern i morse när jag berättade att  det var dags för henne att öka sin Concerta dos, från 36 mg/dag till 45 mg/dag, sedan satt hon sig net och funderade ett tag och jag frågade var det var hon tänkte på?

-Vilka mediciner äter vi i familjen och varför? Ja du tänkte jag ska man vara ärlig eller försköna allt eller hur skall man göra men jag bestämde mig för att fråga Oliver om han ville lyssna och vara med och det ville han. Då så, vi satt os ner, tog ner burkarna från skåpet och började med den första farmakologiska föreläsningen i denna familj (synd att den andra hälften med snopp inte var hemma för han hade verkligen behövt detta).

För att gå händelsena lite i förskott så fick jag värsta ångesten en bit in i vårat samtal för här satt jag och pratade om opiater (knark klassade mediciner) med mina två barn på 9 och 10 år. Vad kommer detta leda till? Inte vart det bättre när Oliver säger;

- Mamma jag tycker det är KUL att ta tabletter, HJÄÄLP!!!! vad svarar man på det?

- Hmm ja hur menar du då?, säger jag

- De har så roliga färger också blir man så lugn av dom ibland.

- HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLLLLPPPP, sonen har blivit knarkare!

Jag fick lov att be dem vänta ett tag för jaag måste gå på toa, sprang dit och grät en skvätt och så klart frågade Oliver (som är en riktig människokännare) direkt när jag kom tillbaka;

- Mamma är du ledsen? har vi gjort något?

-Neej gubben det bara kliar i ögat, ska vi fortsätta?

-Jaaaaa!!!!

Här kommer många att humma lite överlägset och säga vad var det jag sa, barn skall inte ha amfetamin och knark, de blir tillvändja och höga. Nej! jag står fortfarande för att dessa preparat är väl kontrollerad och att det skulle vara sju resor värre om de inte fick sina mediciner och ännu värre om de i tonåren skulle börja försöka självmedicinera om de inte får hjälp nu. Jag jämför det med andra mediciner, om du tex har arytmi (hjärtklappning/oregelbunden hjärtrytm), blir du stressad och skärrad men får du tex. Seloken som lugnar hjärtat känner du sig också lugnare, självklart är det så för mina barn också. Tänk dig själv att hela systemet i kroppen är helt överspännt och inga signaler i hjärnan hinner riktigt fram så du kan genomföra en uppgift innan en ny signal kommer och du påbörjar något annat. Med medicinens hjälp skapas ett lugn i kroppen och du hinner tänka och slutföra olika uppgifter (lätt förklarat)!

Och så till hur det ser ut för oss och barnen på medicinfronten, detta är egentligen inge intressant för någon annan än oss kan jag tro men lika gärna som jag benar upp det i min dagbok eller på ett papper som hamnar i  viktigt pärmen kan jag göra en lista här, läs om ni vill men annars skiter ni i det. Jag vill poängtera att denna lista är inte till för att "imponera" på någon, söka medlidande eller något sådant, våran vardag på medicinfronten ser ut så här och den är välkontrollerad av läkare på barn och ungdomspsyk, smärtenheten i Uppsala, husläkaren och barnläkare.

Concerta:

Concerta används för att behandla ADHD (attention deficit hyperactivity disorder; på svenska uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet) hos tonåringar och barn över 6 år. Det används tillsammans med andra former av behandling som en del i ett övergripande behandlingsprogram för ADHD. Det är vanligt att patienter med ADHD är oroliga eller överaktiva och har svårt att koncentrera sig. Många barn och tonåringar uppvisar sådana symtom emellanåt, men för patienter med ADHD har symtomen en störande inverkan på deras funktionsförmåga och uppträder i mer än ett sammanhang (t.ex. både hemma och i skolan). Behandling med Concerta får endast påbörjas under överinseende av läkare som är specialiserad på beteendestörningar hos barn och/eller ungdomar.

Strattera:

Strattera är ett läkemedel utan centralstimulerande effekt som används för att behandla uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD) hos ungdomar och barn från 6 år, som en del av ett vårdprogram där även psykologiska, sociala och utbildningsåtgärder ingår.

Strattera innehåller atomoxetin som ökar mängden noradrenalin i hjärnan. Noradrenalin är en signalsubstans som finns naturligt i hjärnan och som ökar uppmärksamhetsförmågan och minskar impulsivitet och hyperaktivitet hos patienter med ADHD. Strattera hjälper till att kontrollera ADHD-symtomen. Strattera har inte visat sig vara beroendeframkallande.

Det kan ta några veckor efter det att du börjat ta Strattera innan läkemedlet når full effekt.

När behandling med Strattera påbörjats redan i unga år kan det ibland vara lämpligt att fortsätta ta Strattera upp i vuxen ålder. Din läkare kommer att ge dig råd angående fortsatt behandling.

Circadin:

Den aktiva substansen i Circadin, melatonin, tillhör en grupp av naturliga hormoner som tillverkas av kroppen.

Circadin används som behandling med endast en aktiv substans (monoterapi) vid korttidsbehandling av primär insomni (svårigheter att somna eller att fortsätta att sova, eller dålig sömnkvalitet under minst en månad), kännetecknad av dålig sömnkvalitet hos patienter som är 55 år och äldre.

Lergigan:

Lergigan/Lergigan mite/Lergigan forte används mot spänning och ångest vid nervösa besvär och alkoholmissbruk. Sömnrubbningar. Svår oro. Som lugnande medel före operation och tandingrepp. Rörelsesjuka, till exempel sjösjuka. Hudklåda och allergier. Illamående och yrsel. Överdriven upprymdhet.

Heracillin:

Den aktiva substansen i Heracillin, flukloxacillin, är ett penicillin (antibakteriellt läkemedel) som hindrar bakterien från att bygga upp en normal cellvägg. Utan fungerande cellvägg dör bakterien snabbt. Heracillin skiljer sig från vanligt penicillin genom att det är stabilt mot ett enzym (betalaktamas), som har förmåga att bryta ner vanligt penicillin.Heracillin används för infektioner i hud- och mjukdelar samt infektioner i leder, skelett och lungor.

Oliver medicin:

K. Conerta 36 mg på morgonen

K. Stratter 10 mg på eftermiddagen (skall nästa vecka bytas till 18 mg)

T. Heracillin 125 mg x 3 x 2 = 375 mg 2 gånger dag vid behov (Han har enormt lätt att få ex. svinkoppor, han har tics att riva sönder sig själv, såren blir infekterade och då får stafylokockerna som skapar svinkoppsbakterierna fäste).

Ronja medicin:

K. Conerta 18 mg + K. Conserta 27 mg = 45 mg på morgonen

T. Lergigan 25 mg 3 em/vecka

T. Circadin 2mg x 2 = 4 mg 2 em/vecka

Vi andra har också en del mediciner men det får vi ta en annan gång, börjar bli dags att sova, klockan ringer om ca 3 timmar...

/J

Varit i kontakt med barnens läkare under veckan. Ronja är mycket mer orolig och "osammansatt", flaxar runt och svårt att komma till ro. Hon tappar också en del vikt. Är nu 9 år 142 cm lång ( hon har en bra tillväxt på längden i alla fall) och väger 30 kg. Det visar på ett bern BMI på 14,6 och undervikt och det kanbero på många saker, en bidragande faktor är medicinen, hon känner sig inte hungrig. samtidigt skulle hon behöva höja dosen för att kanske komma mer tillfreds med sig själv och på så vis kanske äta mer. Snacka om ett moment 22. Det blev i alla fall bestämt att hon skulle höja Concertan till 45 mg få se vad som händer.

Oliver då han väger 26 kg till sina 133 cm ger ett barn BMI på 14,7 och detta resulterar också i undervikt och med honom tyckte de att det var värt att vänta för han växer ju inte på längden speciellt heller. Han har istället fått prova en ny medicin som heter Strattera, den skall hjälpa mot hans tics (han river sönder sig själv överallt utan egentligen veta att han gör det. Dess värre är Stratteran från början en antidepressiv medicin så den tar ca 4 veckor innan man ser någon effekt, det är alltså en lån insättningstid på den. Jag har kollat runt lite och det verkar inte så vanligt att man står både på strattera ocj Concerta... För första gången i mitt liv angående medicinering av barnen så är jag riktigt osäker om detta är rätt val... Tänk om detta är helt fel?

 Någon med erfarenhet av bägge medicinerna?

Ja ja jag skall fundera ett par dagar till, det skadar kanske inte att pröva.

Började ta blodtryck idag i allafall inför medicin höjningarna.

/J

ADHD, är det ett problem? Problemen ligger hos betraktaren, hinder finns bara i miljön. Tänk om alla med ADHD och liknande diagnoser istället bemöttes som människor och jämlikar med ett lite annorlunda sätt att leva på istället för att bli bemötta som om de vore en diagnos? Eller än värre som att man hittar på sina symptom och om man bara skärper sig lite skall man se att allt blir bra....

Fortsättning följer...

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.6660681

Hittade denna bloggare genom en nyfunnen gammal vän. Jag har inte hunnit läst allt vad han skrivit men han skrämmer mig, snacka om att tro att man vet bäst, eller?

Snälla är det någon som orkar läsa vad han skriver och kommentera det, är jag på helt fel spår med mina barn och tankar eller är denna man mycket sjuk (sorry  Mirhepo om du skulle se detta men som sagt kan man väl ha olika åsikter).

/J