Tänk att man kan vara så säker på en sak men när man står inför fakta så vet man ändå inte om man gjort rätt...

Eller jo nog blev det rätt allt men tungt är det i allafall. Ja vad är det jag pratar om? Zack en utav mina shetlandsponnyer har flyttat idag. Han åkte till sin nya lillmatte My som har flyttat till Linghed här bredvis Svärdsjö så han har inte försvunnit så långt men....

Varför sålde jag honom då? Mina hästar är mina bäbisar eller rättare sagt så är nog alla djuren det och jag vill det bästa för dem. Jag ansåg att Zack var en för bra häst att bara gå här på gården på ridlekis samtidigt som han var ganska svårriden för de allra minsta och det blev i sin tur att han stod ganska ofta fast han var den som behövde gå mest. Alltså var han mer värd än det jag kunde ge honom just nu. Så sagt och gjort så började en tanke ta form att om rätt köpare dök upp så skulle jag sälja honom med förbehållet att om de tröttnade av någon anledning så skulle jag har första tjing på att ta tillbaka honom.

Bara några dagar efter jag bestämt mig så kom det fram att en av mina elever letade ponny och Zack skulle vara perfekt så lite fortare än vad jag förstod så hade jag sålt honom men som sagt är han på ett jättebra ställe, med duktiga föräldrar, en intresserad liten tös och bara 1 mil hemmifrån så det är suveränt men det känns ändå jobbigt.

Samtidigt är det skönt nu när det är över då kan jag tänka framåt och jobba vidare med de andra hästarna. Det börjar bli dags för klippning på två utav dem men min klippmaskin är usel så jag måste leta reda på en ny sådan.

Det var allt för nu.

/J