Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Johanna - 2 juni 2009 14:34

Jaha då har vi varit iväg till vet. igen med Arko och lilla Eska. Eska skulle bara få sin 12 veckors spruta och det gick fin fin. Extra roligt var det att träffa kusin Ewa där igen, (tänk att vi bara skall kunna träffas när något av mina djur är sjuk =(


Arko skulle på återbesök för sin hals samt provtagning, proverna såg bra ut, fick svar på alla utom sköldkörteln för det provet måste de skicka iväg. De kände på honom igen och tyckte att han var mer rörlig nu och ömmade inte lika mycket och det har vi också noterat här hemma. Det är så att han älskar att sova på rygg men har inte gjort det på ca 2 månader men här om dagen rullade han upp på rygg och riktigt gosade sig till rätta och det kändes så bra.


Ja ja tillbaka till ämnet, till sist skulle de kolla halsen igen för det fattas ju fortfarande en pusselbit varför han är så slö. Halsmandlarna såg fortfarande förfärliga ut, trots Pc i 14 dagar. Det vart en ny kr på 10 dagar av ett starkare Pc samt så ska han opereras den 15 juni. Håller tummarna att han skall börja pigga på sig efter detta.


/J

Av Johanna - 31 maj 2009 22:57

 

DU VILL OCH JAG VILL

du vill att jag ska leva lyckligt...
du vill att jag ska skratta...
du vill att jag ska vara glad...
men vad jag vill är oväsentligt...
jag gråter var kväll, men vad bryr du dig om det?

jag sover nästan ingenting...
du säger bara att det är mitt eget problem...
att jag är den enda som kan lösa det..
kanske har du rätt... kanske inte...
men jag behöver hjälp på traven...

vill du ge mig den hjälpen så skulle jag kanske vilja leva..
...vilja skratta...
...vilja vara glad....
DÅ skulle jag kanske vilja det...


Igår och idag har det varit en jävla skitdag fast solen lyst och vädret varit fantastiskt. Jag hade en trevlig kväll med gott sällskap igår men det överskuggas av smärtan som plågar min sargade kropp. Varför skall tvåsamheten vara så svår? Är det dags att ta steget ut och släppa taget om det förgångna och börja på nytt själv?


/J

Av Johanna - 19 maj 2009 15:59

I förrgår gick luften ur mig helt, vet egentligen inte varför men orken tog bara slut. Vill inte jobba men det är bara att bita ihop. Det spelar ingen roll att jag försöker vara så effektiv som möjligt för att kunna få sova en liten stund på dagen men hur än jag gör så blir det inte så.


Igår när vi var och handlade så kände jag bara att jag ville sätta mig ner på golvet och börja gråta, jag orkade bara inte handla.


Det är en hel del som oroar mig just nu, den ständiga kampen om pengar är verkligen en kamp just nu. Det tryter i kassan ordentligt och med sjuk hund, halt häst och service på bilen så blev jag inte rikare.


Idag har allting varit motigt minst sagt. Våran nya valp håller mig vaken stora delar av nätterna, ja jag vet att det är självvalt men det är ändå jobbigt. Min 1 åriga hund mår fortfarande inte bra i sin halsfluss, pratade med vet idag och han sa att det bästa vi kan göra är att operera honom få se om han piggar på sig. Sedan var det problem nummer två med honom, fick resultaten från Svenska kennel klubben på hans höftledsröntgen och det var ju ingen positiv syn. Han fick ett B på höger och ett C på vänster så ett C avrt det i bedömningen. Det innebär att han har lindrig dysplasi och är inte lämplig för avel. Man skall också ta det lungt med för hård träning och han skall inte dra för mycket. Detta sänkte mig totalt. Många säger att man inte skall deppa ihop och det tänker jag inte heller men man måste få sörja något som gått förlorat. Han kommer bli en otrolig familjehund men som sagt var han tänkt till något större. Jag är väl medveten om att man inte kan veta hur det kommer se ut när man köper en valp men man har väl oftast en plan och med tanke på hur vi letade tik för att de skulle kunna passa ihop så känns allt bara skit just nu oavsett vad många av er säger. Som pricken över i så är även hästen halt.


Tack för mig

/J

Av Johanna - 16 maj 2009 12:48

Daglig påminnelseJag har rätt att bedöma vad som är rätt och riktigt för mig.
Jag har rätt att inte ständigt be om ursäkt för mitt beteende.
Jag har rätt att inte alltid hitta lösningar på andra människors problem.
Jag har rätt att ändra mina åsikter.
Jag har rätt att begå misstag.
Jag har rätt att säga "jag vet inte".
Jag har rätt att säga "det bryr jag mig inte om".
Jag har rätt att säga nej, utan att känna skuld.

Källa: okänd
Lånad från Så personligt det kan bli som lånat av J som lånat den av Jenny/J

Av Johanna - 13 maj 2009 22:36

Såra mig hellre med sanning
än gör mig lycklig med lögn...

Sanningen sårar en kort stund
men lögnen hela livet...


Måste bara lägga in en bild på mannen i mitt liv. Att det kan vara så svårt att leva tillsammans fast man älskar varandra så mycket. Jag skulle kunna gå genom eld och vatten för våran kärlek. Jag älskar dig Staffan vad än jag säger så är du mitt allt...


/J

Av Johanna - 12 maj 2009 22:55

Ångesten är skarp och tankarna flyger, hur skall vi göra för att ta det lung och att barnen skall få en tillvaro som de inte behöver vara rädda i smat så skall de inte behöva bli en bricka i ett spel som inte ens de vuxna klarar av att spela.


Nu efteråt vet jag att det berodde på att jag ville ha kontroll över vad det var som hände hemma. Med de ständiga grälen och bråken. detta gör mig rädd,med tanke på att de är ganska turbulent i vårat hem nu, kommer jag att skapa samma känslor hos mina barn som min far lyckades skapa hos mig? Är jag en dålig mamma, ibland tvivlar jag verkligen på min kompetens och mitt omdämme. Men jag försöker alltid att finnas till för dem men vem fan vet va som är rätt när ens samvete alltid är dåligt!

Jag satt där på övervåningen i mitt rum. Hörde deras hårda ord från våningen under. Kände hur rädslan spreds i kroppen. Snälla, sluta bråka!

Dom har senare sagt att dom trodde dom skötte det snyggt! Jo, det var ju riktigt beundransvärt :/ herregud, barn både hör, ser och förstår mer än vad man tror.


Är det så ni känner mina älskade änglar? säg!


/J

Av Johanna - 11 maj 2009 08:19

Nu har det gått 5 dagar sedan Arko fick både kortison och Pc och vet. tyckte att jag skulle pröva att köra ett lätt träningspass för att se om han reagerade på något sätt. Ja inte gick det bra i alla fall. det har varit massor av tikar här som är på väg in i löp och på väg ur löp så han gnällde konstant och bara nosade.


Tyckte inte heller att han var alert överhuvudtaget men till det positiva är att han verkade gå bättre än sist vi tränade. Hoppas verkligen att allt detta beror på denna infektion så att det inte är något tok med höfter eller knän. Väntar spänt och oroligt inför torsdag då jag tror att Skk kommer att avläsa röntgen bilderna vi skickade in förra torsdagen.


Våran nya lilla kicka är så duktig eller skall man säga hungrig, tänk att med hjälp av lite köttfärsbiff så kunde man både lära sig att sitta och även ligga ibland =)


/J

Av Johanna - 7 maj 2009 08:29

Idag skall jag till vetrinären med Arko (våran finska lapphunds hane på 14 månader. Han har varit stel, ovillig att arbeta och dålig på att äta ett tag nu.) och det är påfrestande men dagen började som vanligt med att släppa ut hästar och morgonpromenera hundar. När det var dags för inlämning av djur så väntade jag på ett par med en katt som skulle komma, när kvinnan steg ur bilen tittade hon väldigt intensivt på mig och sa sedan du heter "Janols" va? - Ja svarade jag lite förvånat med tanke på att det första kunderna brukar prata om är deras små telingar. Du måste vara Kicki´s dotter säger hon sedan och då stang det till i mitt hjärta. Hur kunde hon veta vem min mamma var?


För er som inte vet så dog min mamma när jag var 10 år gammal i lungcancer hon var då 28 år fyllda. Det var en del av min barndom som försvann med henne och jag har alltid kämpat med mina minnen av tiden med henne och det har varit svårt att inte ha någon bakgrund, för min pappa har ju inte heller funnits till förfogande som ni kanske förstår om ni läst bloggen. Jag har alltid undrat vem var hon, är vi lika? mm... Denna upplevelse att någon kände igen mig på grund av att jag var lika henne och så klart på efternamnet var starkt för mig. Men det rev upp gammla sår och jag kände mig genast sårbar istället för annonymt onåbar. Denna kvinna hade i allafall gått "husmorsskolan" kallad Snöån som var en slags gymnasieutbildning där man fick lära sig om allt vad man skulle kunna behöva ta hand om i ett hushåll, mat, ekonomi mm, mm.


Visst reagerar man konstigt ibland man vill h en identitet men inte bki igenkännd...


/J


Presentation


Johanna och Feffe hösten 2016

Omröstning

Vilken gren/diciplin föredrar du inom ridsporten?
 Hoppning
 Dressyr
 Körning
 Voltige
 Distans
 Trav
 Hobbyridning
 Övrigt

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards